Kvinnan som hade haft halv sjukpenning sedan 2016 för sin omfattande ångestdiagnos nekades sjukpenning av Försäkringskassan med hänvisning till brist på objektiva undersökningsfynd i medicinska underlaget. Kammarrätten anser att utredningen är tillräcklig och visar väl de psykiska besvären och hur de påverkar arbetsförmågan varför kvinnan har rätt till sjukpenning. Fortsätt läsa
Kvinnan som led av utmattningssyndrom och depression hade ansökt om hel sjukpenning men förnekats av Försäkringskassan med hänvisning till brist på objektiva undersökningsfynd. Förvaltningsrätten tog Försäkringskassans sida men kammarrätten beviljar nu ansökan med hänvisning till Högsta förvaltningsdomstolens praxis i HFD 2022 ref.47 där objektiva undersökningsfynd inte längre krävs vid psykiatriska diagnoser. Fortsätt läsa
Försäkringskassan nekade en långtidssjukskriven kvinna sjukersättning med hänvisning till att samtliga arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder inte var uttömda. Förvaltningsrätten avslog överklagandet och fäste vikt vid FMR:s uttalande. Kammarrätten upphäver nu båda instansernas beslut och ger kvinnan rätt till hel sjukersättning enligt ansökan. Fortsätt läsa
Försäkringskassan ansåg att eftersom inte alla arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder gick att genomföra så fanns det möjlighet kvar att mannen kunde arbeta med något anpassat. Kammarrätten gör en motsatt bedömning och beaktar tidigare uppburen aktivitetsersättning och ett konstant tillstånd under längre tid och ger mannen rätt till hel sjukersättning. Fortsätt läsa
Busschauffören som fått stroke nekades sjukpenning efter 180 dagar. Förvaltningsrätten resonerade likt Försäkringskassan och avslog överklagandet men kammarrätten anser nu att mannen har rätt till sjukpenning trots avsaknad av objektiva undersökningsfynd. Fortsätt läsa
Såväl Försäkringskassan som förvaltningsrätten ansåg att arbetsförmågans nedsättning inte var bestående. Kammarrätten gör nu bedömningen att ytterligare rehabilitering inte leder till att aktivitetsförmågan kan förbättras på sikt, varför den försäkrade har rätt till hel sjukersättning. Fortsätt läsa
Efter ca 2 års processande får den enskilda rätt i sin ansökan om aktivitetsersättning. Till slut medger Försäkringskassan att man haft fel från början. Det är förstås bra med ett sådant medgivande. Livet hade dock varit så mycket lättare för den enskilda om man från början sluppit den långdragna energidränerande processen. Fortsätt läsa
Kammarrätten anser att utredningen visar att den försäkrade har stadigvarande funktionsnedsättningar som medför omfattande aktivitetsbegränsningar. Fortsätt läsa
Kammarrätten avslår Försäkringskassans överklagande och förvaltningsrättens beslut om att återförvisa ärendet till Försäkringskassan för vidare handläggning står därmed fast. Fortsätt läsa
Kammarrätten beviljar en hel och två halva vårdbidrag till föräldrar med tre barn varav två har grav och en har kraftig hörselnedsättning. Fortsätt läsa